3 weeks left!

Åh, jag kan bara inte begripa att det idag är exakt 3 VECKOR KVAR - sedan är mitt år som au pair ÖVER! Jag fick frågan om det sjukit in och om jag förstår att jag snart ska lämna allt, men det har det verkligen inte gjort. Jag lever så mycket i nuet och livet här är min vardag nu. Jag är så van vid allting jag gör både på jobbet och under min lediga tid. Kan omöjligt förstå att det finns ett slut på detta.... vill knappt tänka på det! Kommer bli så tufft att lämna allt och alla.
Min prinsessa L, som fyller 4 år om bara några veckor, säger numera ett par gånger om dagen: "It's gonna be sooo sad when you're going back to Sweden Frida, I'm gonna cry all day. Do we really just have 3 Saturdays left together? I love you forever and ever Frida, even though you're going back to Sweden. You're always gonna be my favorite big sister and the very best au pair". Så håller hon på.. flera gånger om dagen frågar hon om det "är dags nu". Det är inte lätt att förklara för henne att jag ska åka "hem". Hon tror ju att detta är mitt hem, att jag bor med henne och tillhör hennes familj. Lilla hjärtat <3 För tillfället introducerar jag skype för henne och vi planerar att hon ska flytta in i mitt rum här och sova i min säng :) Gullungen!

Idag mår jag ännu lite bättre, men är ju allt annat än helt frisk. Hostar som bara den och är helt slut i kroppen. Stackars lilla O orkar jag knappt lyfta, det värker i precis varenda muskel när jag försöker ta upp någonting från golvet. Trots detta tyckte jag synd om barnen som skulle behöva sitta hemma ännu en dag med mig, så jag åkte iväg till en lekpark i Brookhaven och mötte Elin och tjejerna där. Det blev bus utomhus ett tag innan vi följde med de hem för gemensam lunch och ännu mera lek.

Nu sover mina kids sin nap och jag tar igen mig lite jag med. Har legat och halvsovit på sängen knappt en timme och nu tänkte jag läsa vidare lite i senaste numret av Cosmopolitan, som fina Jessica kom med i söndags :)

Jag får se hur mycket jag orkar göra ikväll, slutar vid 5pm, men funderar starkt på ännu en kväll hemma - tyvärr! Känner bara att jag borde bli helt frisk... det är så segt att gå och känna sig halvhängig. Längtar bara så mycket efter att få mysa med mina tjejer igen, är ju så van vid att umgås precis varje dag!! Saknar det <3 vi får se hur det blir!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0