dayoffrida - in NEW ZEALAND

Idag har jag varit på mitt första LCC-möte. Vi kommer att ha ett möte varje månad och det är obligatoriskt att jag närvarar på dessa.

Jag var ganska så förväntansfull innan jag kom dit. Dock vill jag inte påstå att jag blev besviken, men jag hade nog hoppats på lite mer engagemang från min LCC, min kontaktperson. Kassi, som hon heter, hade visseligen fixat jättefint, med massvis med bakverk, färsk frukt som jordgubbar, ananas och vindruvor och blandade drycker. Sen satte vi oss ner i hennes gigantiska livingroom. Där pratade Kassi lite generellt om olika punkter, så som Safety och annat viktigt. Jag var den enda au pairen som var helt ny, alla de andra hade alltså träffats förut. Bara det kändes lite jobbigt, då alla andra visste vad som gällde. I gruppen på ca 15 andra tjejer hade vissa varit här i 2 månader, medan vissa förlängt sina år och varit här lite drygt 1½ år. Alla andra hade alltså ganska bra koll på läget.. Men var och en av oss fick presentera oss, berätta lite om host-familjen, åldern på barnen, var man kom ifråm, hur gammal man var osv. Det gick väl rätt smärtfritt, men jag som bestämt mig i förväg för att inte vara så blyg och att ta för mig, kände mig plötsligt ganska liten.

När själva mötet var avslutat och alla au pairer minglade runt tog jag tillfället i akt att börja prata med en annan tjej från Tyskland. Vilken överraskning va, även hon från Tyskland? Nä, men hela 60% av alla au pairer som åker med Cultural Care kommer faktiskt från just Tyskland. Den här tjejen, Lisa som hon heter, har faktiskt host-children i mina barns åldrar så därför såg jag det som ett bra tillfälle att byta nummer och email. Vi skulle kunna ses för playdate eller bara träffas vi två, perfekt :) Hon verkade supergullig och var också 19 år.

På vägen hem kände jag bara för att ta en sväng med bilen och ha lite tid för mig själv. Jag åkte och satte mig på Starbucks och ringde till Vanessa, min prinsessa. Helt utan förvarning ringde hon nämligen mig idag, blev superöverraskad och glad. Men det var precis när jag skulle iväg på mötet - så vi bestämde att vi skulle höras efteråt. Det var så mysigt att prata med dig gumman! Det var precis vad jag behövde just då.. Med en kaffe i handen satt jag i solen, över en timme och pratade. Jag njuter av min lediga tid ;) haha. Förhoppningsvis kommer vi (eller vi ska) ses någon gång under året. Vi har åtminstone ett flertal olika förslag på när och var nu. Spännande! :)

Om gårdagen var den bästa hittills kan jag lova att det hänt mycket här ikväll. Alltså positiva nyheter :) Jag är faktiskt ganska stolt över vad jag åstadkommit och det tror jag att ni också kommer vara, stolta över lilla mig!

To be continued...


Vanessa min prinsessa och me myself :)